Laghelg och El Clásico
Efter en vecka med väldigt lite sömn, väldigt mycket skola och mina 2 första dagar i kassan på Apoteket väntade Visby AIK's laghelg.
Samling 0900 lördag morgon på Gutavallen. Stämningen är i botten då alla är antingen trötta, bakfulla, arga eller fula. Våra väskor hivas in i Henriks skåpbil av okänd modell. Sedan skyfflas hela laget in på lastpaller i bilen. Det är kolmörkt, luktar äckligt och någon gör läten som påminner om spyljud.
Efter en skumpig färd med misslyckade gissningar om var vi är och många fula ord stannar vi våldsamt in och vi släpps ut. Det första vi ser är en riktig bonde (wow!) som välkommnar oss till Eskelhems skogar. Där delas vi in i våra lag och helvetet bryter lös. Vi tilldelas 2 GPS per lag, i dessa apparater fanns alla instruktioner. Sammanlagt 7 stationer fanns inprogrammerade varav den sista var i Traume. (X antal mil bort).
Mitt lag bestod av mig själv, Daniel Hultgren (bakfull och kapten), Jimmie Engqvist (nyligen hemkommen från Dominikanska och brunare än Demir och Husse tillsammans), Hussein Al-Asadi (känd från GT), Niklas Örtbrandt (känd som den person som gick på balen med Joakims syster) och Daniel Grenefjord (storsnusande och försenad).
Så började vandringen mot station ett. Mobiler, pengar och klockor hade vi med visst motstånd lämnat i bilen. Det var mellan 2 och 3 kilometer mellan varje station och stationerna i sig var antingen fysiskt eller pyskiskt påfrestande. Misstänker att laget med Henrik och Pierre hade en viss fördel vid de fysiska övningarna då båda med lätthed kan brotta ner mig med öronen.
Sist gick laget som verkade ta det hela med en klackspark. Självklart var det samma lag som på något sätt lyckades ro hem hela skiten till slut.
Stationerna avlöste varandra och vi la kilometer av skog bakom oss. Efter drygt 2 mils vandring var vi vid Grusgropen och dagens sista prövning. Det var enormt kallt, därifrån fick vi sedan ta oss de sista kilometerna till Traume och duscharna.
Så blev det kväll och benen kändes som såna där reflexer som snurrar sig runt armen om man slår dom lite lätt med rätt sida neråt. Då fick jag se den bästa fotbollsmatch som jag någonsin har sett.
Samling 0900 lördag morgon på Gutavallen. Stämningen är i botten då alla är antingen trötta, bakfulla, arga eller fula. Våra väskor hivas in i Henriks skåpbil av okänd modell. Sedan skyfflas hela laget in på lastpaller i bilen. Det är kolmörkt, luktar äckligt och någon gör läten som påminner om spyljud.
Efter en skumpig färd med misslyckade gissningar om var vi är och många fula ord stannar vi våldsamt in och vi släpps ut. Det första vi ser är en riktig bonde (wow!) som välkommnar oss till Eskelhems skogar. Där delas vi in i våra lag och helvetet bryter lös. Vi tilldelas 2 GPS per lag, i dessa apparater fanns alla instruktioner. Sammanlagt 7 stationer fanns inprogrammerade varav den sista var i Traume. (X antal mil bort).
Mitt lag bestod av mig själv, Daniel Hultgren (bakfull och kapten), Jimmie Engqvist (nyligen hemkommen från Dominikanska och brunare än Demir och Husse tillsammans), Hussein Al-Asadi (känd från GT), Niklas Örtbrandt (känd som den person som gick på balen med Joakims syster) och Daniel Grenefjord (storsnusande och försenad).
Så började vandringen mot station ett. Mobiler, pengar och klockor hade vi med visst motstånd lämnat i bilen. Det var mellan 2 och 3 kilometer mellan varje station och stationerna i sig var antingen fysiskt eller pyskiskt påfrestande. Misstänker att laget med Henrik och Pierre hade en viss fördel vid de fysiska övningarna då båda med lätthed kan brotta ner mig med öronen.
Sist gick laget som verkade ta det hela med en klackspark. Självklart var det samma lag som på något sätt lyckades ro hem hela skiten till slut.
Stationerna avlöste varandra och vi la kilometer av skog bakom oss. Efter drygt 2 mils vandring var vi vid Grusgropen och dagens sista prövning. Det var enormt kallt, därifrån fick vi sedan ta oss de sista kilometerna till Traume och duscharna.
Så blev det kväll och benen kändes som såna där reflexer som snurrar sig runt armen om man slår dom lite lätt med rätt sida neråt. Då fick jag se den bästa fotbollsmatch som jag någonsin har sett.
Barcelona - Real Madrid
3-3
3-3
Ingen vet hur det gick till när 19-årige Messi gjorde hat-trick mot Real Madrid... Eller hur den annars medelmåttige Valdes lyckades rädda Ruud Van Nistelrooys skott... Eller hur en i publiken lyckades springa ett par varv runt spelarna viftandes på en tröja. Eller hur jag inte kunde sova trots dagens vandring..
trött
Känner bara att jag behöver nämna vädret. Jag tar smällen att det bara är mammor och kanadicker som snackar väder men det är på riktigt helt underbart. Jag ska till och med lämna bilen hemma och cykla sen... Glatt,
trött
Känner bara att jag behöver nämna vädret. Jag tar smällen att det bara är mammor och kanadicker som snackar väder men det är på riktigt helt underbart. Jag ska till och med lämna bilen hemma och cykla sen... Glatt,
Kommentarer
Postat av: Avundsjuk
Varför näms inte handsken en enda gång för ! dåligt..
Trackback
