Now N
Tack vare Matilda har jag nu blivit välkommnad på Toftagården som en i familjen. Första dagen fick jag bara se och lära. Andra dagen fick jag ta hand om en egen 7:e klass som var totalt galna och hällde saft över hela huset. Jag fick servera, byta blöjor och torka upp efter saftbrottningen. Den dredje och hittills sista dagen var även den längsta. Den dagen var slutet av gårdagen...
...en gårdag som började 03.50 när mobilalarmet ringde. Täcket hittade jag på golvet och mobilen låg bakom teven. Då var det alltså dax för Visby AIK att inventera på MAXI. Det är något av det mest idiotiska jag någonsin har åtagit mig. 4 timmar på ett svinkallt golv räknandes sminkprodukter. Kevins andedräkt gjorde mig salongsberusad och musiken gjorde mig självmordsbenägen. Det var covers på gamla kärleksklassiker. När dessa oändliga timmar var till ända fick vi torrt bröd i MAXIS kök innan det bar av till Traume för fotbollsträning. Fick tidiga instrkutioner om att prestera på träningen.
Träningen tycktes aldrig ta slut och mördarregnet tycktes aldrig lätta. När det väl gjorde det var det dags att åka hem och sova ett par timmar innan den tidigare nämnda 3:e dagen på Toftagården började.
Matilda kom och hämtade mig vid 20 i 2 och tillsammans med Erlend åkte vi ut till Tofta. Där fanns redan Anna-Karin som är något av en chef för mig. Jag misstänker att hon aldrig slutar jobba. Hon bor nämligen ganska nära själva restaurangen och kommer med lätthet upp i drygt 20 timmar per dag. Där fanns även Matilda som lärt mig det mesta jag nu kan och Iris som även hon lärt mig en hel del. I disken återfinns Hassan som föreslog att vi skulle skrika väl valda ord när bruden hade tal.
Tidigt på kvällen fick jag, efter yttirligare en 7:e klass ta hand om mina egna bord och beställningar. Så utan utbildning eller vägledning stod jag där med ett block och en penna, svarade på frågor om Rosévinerna och rekommenderade desserter. Jag (tror) att jag skötte mig över förväntan för gästerna gillade mig (speciellt en gammal tant, jag tror att det börjar vankas kärlek bannemej.)
Jag fick ta emot dricks och öppna vinflaskor, torka upp läsk och ställa fram maten.
Vid klockan 20.00 stängde köket och jag behövde inte längre oroa mig för att göra bort mig. (eller?)
Nu var det tid för oss att servera på super-brölloppet som kvällen till ära var på Toftagården. De 54 gästerna drack enorma mängder alkohol och intog enorma mängder mat, som för övrigt lagas av den bästa kocken som åtminstonne jag någonsin träffat, och dansade utmanande danser till gamla klassiker som "En tuff brud i lyxförpackning" och "Take on Me".
Nu följde några timmar av diskussioner med gäster och diskplock. Sedan bad Anna-Karin mig att vara chaufför åt brudparet vilket jag med glädje åtog mig att vara.
Klockan 02.00 kom då bruden och bad mig att köra iväg dom till residenset i Gnisvärd. Färden varade i ca 15 minuter och färdmedlet var Toftagårdens egen buss. Jag fick många komplimanger och jag tror att dom var lite kära i kocken som dom inte ens hade träffat.
Efter en timme av städande och ätande körde jag mig själv hem till sängen. Mina ben liknades vid detta tillfälle vid grässtrån som någon kissat på; det var enormt svårt att gå på dem.
Detta var en känsla som Apoteket AB aldrig riktigt givit mig.
Vad jag försöker säga är att restaurangbranchen i slutändan är mer krävande än försäljningsbranchen... (Kom ihåg var ni hörde det först)
Idag (söndag) var det meningen att vi (VAIK) skulle ta serieledningen i Division 4 Gotland. Istället spelade vi 1-1 hemma mot IFK Visby. En enorm besvikelse då IFK, förutom 2 frilägen i första lyckades behålla bollen inom laget ungefär 10 sekunder på 2 halvlekar.
Vi rullade ut dom fullständigt men lyckades aldrig punktera matchen.
Vi har nu inte längre seriesegern i egna händer men med lite hjälp av Demirs stortå och gud ska vi kunna ro hem serien.
...en gårdag som började 03.50 när mobilalarmet ringde. Täcket hittade jag på golvet och mobilen låg bakom teven. Då var det alltså dax för Visby AIK att inventera på MAXI. Det är något av det mest idiotiska jag någonsin har åtagit mig. 4 timmar på ett svinkallt golv räknandes sminkprodukter. Kevins andedräkt gjorde mig salongsberusad och musiken gjorde mig självmordsbenägen. Det var covers på gamla kärleksklassiker. När dessa oändliga timmar var till ända fick vi torrt bröd i MAXIS kök innan det bar av till Traume för fotbollsträning. Fick tidiga instrkutioner om att prestera på träningen.
Träningen tycktes aldrig ta slut och mördarregnet tycktes aldrig lätta. När det väl gjorde det var det dags att åka hem och sova ett par timmar innan den tidigare nämnda 3:e dagen på Toftagården började.
Matilda kom och hämtade mig vid 20 i 2 och tillsammans med Erlend åkte vi ut till Tofta. Där fanns redan Anna-Karin som är något av en chef för mig. Jag misstänker att hon aldrig slutar jobba. Hon bor nämligen ganska nära själva restaurangen och kommer med lätthet upp i drygt 20 timmar per dag. Där fanns även Matilda som lärt mig det mesta jag nu kan och Iris som även hon lärt mig en hel del. I disken återfinns Hassan som föreslog att vi skulle skrika väl valda ord när bruden hade tal.
Tidigt på kvällen fick jag, efter yttirligare en 7:e klass ta hand om mina egna bord och beställningar. Så utan utbildning eller vägledning stod jag där med ett block och en penna, svarade på frågor om Rosévinerna och rekommenderade desserter. Jag (tror) att jag skötte mig över förväntan för gästerna gillade mig (speciellt en gammal tant, jag tror att det börjar vankas kärlek bannemej.)
Jag fick ta emot dricks och öppna vinflaskor, torka upp läsk och ställa fram maten.
Vid klockan 20.00 stängde köket och jag behövde inte längre oroa mig för att göra bort mig. (eller?)
Nu var det tid för oss att servera på super-brölloppet som kvällen till ära var på Toftagården. De 54 gästerna drack enorma mängder alkohol och intog enorma mängder mat, som för övrigt lagas av den bästa kocken som åtminstonne jag någonsin träffat, och dansade utmanande danser till gamla klassiker som "En tuff brud i lyxförpackning" och "Take on Me".
Nu följde några timmar av diskussioner med gäster och diskplock. Sedan bad Anna-Karin mig att vara chaufför åt brudparet vilket jag med glädje åtog mig att vara.
Klockan 02.00 kom då bruden och bad mig att köra iväg dom till residenset i Gnisvärd. Färden varade i ca 15 minuter och färdmedlet var Toftagårdens egen buss. Jag fick många komplimanger och jag tror att dom var lite kära i kocken som dom inte ens hade träffat.
Efter en timme av städande och ätande körde jag mig själv hem till sängen. Mina ben liknades vid detta tillfälle vid grässtrån som någon kissat på; det var enormt svårt att gå på dem.
Detta var en känsla som Apoteket AB aldrig riktigt givit mig.
Vad jag försöker säga är att restaurangbranchen i slutändan är mer krävande än försäljningsbranchen... (Kom ihåg var ni hörde det först)
Idag (söndag) var det meningen att vi (VAIK) skulle ta serieledningen i Division 4 Gotland. Istället spelade vi 1-1 hemma mot IFK Visby. En enorm besvikelse då IFK, förutom 2 frilägen i första lyckades behålla bollen inom laget ungefär 10 sekunder på 2 halvlekar.
Vi rullade ut dom fullständigt men lyckades aldrig punktera matchen.
Vi har nu inte längre seriesegern i egna händer men med lite hjälp av Demirs stortå och gud ska vi kunna ro hem serien.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Lite kulläsning för en gammal svensk lärare som är på väg att drabbas av musik stress inom snart. Bo Kasper, Moneybrother och snart en ny Lars W - jag ska åter komma med en favorit lista. Funderar även på att köpa något med Ane Brun bl a för jämlikhetens skull.
Postat av: Kerille
Glöm inte att för seriesegern krävs tre pinnar i sista matchen på Vallen...
You´ll never walk alone Shevchenko. Nu i B-laget?
Postat av: Anonym
jag förstod inte ens om det första inlägget var en pik?!
Postat av: Anonym
Det är ingen pik, ingen ironi -sånt går inte att skriva. Det var kul och bra skrivet. Isärskrivning som överfallit det svenska språket de senaste åren är angeläget att uppmärksamma! Rök fritt! Musiken var 101% seriöst!
Postat av: Anonym
men har jag sär skrivit så mycket i texten?
Trackback